bislet

Jag är plågsamtt medveten om att jag innehar världens just nu sämsta blogg. Jag ska försöka skärpa mig men lovar inget.
Det jag vill säga nu är iaf att mina älsklingar i Boston Bruins är precis HUR JÄVLA BRA SOM HELST för tillfället.
Det är klapp-klapp och mål på mål......3-0 efter 10 minuter nu. Det ska firas med en sväng ner till 7-11 i paus.

På torsdag blir det böghög hemma hos mig. Går allt i lås sitter K,ZZ,KS,Kongo och L samt mig själv vi och tittar på Djurgårn och har kul. Det ser jag fram emot,och det kan behövas saker att se fram emot just nu. Riktigt vinterdepp at the moment.

Puss iaf.

Fast lite bättre än andra blir man ändå. Lite.

"You don't like yourself. But you do admire yourself. It's all you've got, so you cling to it. You're so afraid if you change, you'll lose what makes you special. Being miserable doesn't make you better than anybody else. It just makes you miserable."

Pissdag rakt igenom. Krönt av fortsatt kräftgång i hockeyn. Jag hämtar tröst i att jag hittat en ny låt att freaka. Och att jag snart ska lägga mig i sängen framför en dvd.

Ensam är stark!

Jag tror bestämt man har gått och blivit skitdålig på det här med att blogga.  Ska man acceptera det och lägga ner eller kan det lossna med tiden?

Om ett tag ska jag se senaste Prison breakavsnittet och jag fruktar att någon dör?
Pratade precis med Ludde som just sett skiten. Och om jag inte är helt ute och cyklar så hade han just slutat gråta. Mer eller mindre. Han lät uppriven och skakad.
Dom kan inte döda Michael,inte förrns i absolut sista avsnittet,då har jag nån sorts känsla att dom går emot det här med helbra slut.

Vi får se. Kanske kollar lite CL först så inte den upplevelsen påverkas.

Heja Fiorentina!

Började fundera på en riktigt meningslös grej idag som jag ändå känner att jag vill få klarhet i.
När ni kliver in för att hämta hem pizzan ni ringt och beställt,VAD säger ni då?
Jag kan inte komma på en enda mening som låter bra förutom den jag ordagrant kört med i alla tider.
Jag lovar,jag har 100% av gångerna sagt "Hej,jag hade ringt. Calzone".
Oftast trycker jag in ett taktfull litet "eh" också där mellan hej och jag. Varför jag envisas med det vet jag inte.
Och har jag inte beställt en calzone så säger jag inte heller calzone utan det jag nu har beställt,men ja,övriga ord är ständigt återkommande.
Och nu undrar jag alltså vad man säger om man inte säger som jag gör?
Jag undrar även om min mening verkligen är grammatiskt korrekt?

Nu undrar jag också hur man stavar grammatiskt.

Lyssna och säg mig i ögonen att du inte blir på ett sjukt bra humör.

Upp halv åtta,sen ner till cafeét vid tunnelbanan och handla hem en ost&salamiciabatta,två pago och en kanelbulle. Och ett aftonblad.
Kaffet är på ingång och pokern likaså.
Mår helt okej i början av såna här dagar,när jag e uppe före fan. Men sen framåt kvällen blir det problem. Igår mådde jag riktigt skräp under hockeyn,och min hypokondri tog fart. Har kollat alldeles för mycket på House nu om nätterna,så senaste budet ligger på en hjärntumör. Att det är därför jag är yr så ofta.

Det som säger emot det är att jag varit yr i 5 år nu och då borde tumören rimligtvis ha hunnit ge sig tillkänna mer kraftfullt om det vore så.
Jobbigt är det iaf men det är ett senare bekymmer.

Och ikväll anländer M och ev. L för Champions Leaguekväll(Forza Viola!) och imorgon bitti ska det handlas kläder. Nån utförsäljning som M talar sig varm om. Kan bli kul.


Igår satte jag upp en tavla. Alldeles själv. Det är ett foto på min gudson,som jag inte kan förklara hur mkt jag tycker om. Nu sitter han iaf på väggen och håller koll på mitt pokerspel om dagarna vilket känns bra.

Im up with the cock.
Hade nattsällskap av ZZ och vaknade kl 6. Trekvart senare vaknade han och joinade i köket för en frukost.
Innan dess kollade jag nyhetsmorgon och tyckte synd om alla stackare som ska till sina jobb. Skrapa bilen,sitta i köer.....
Även dom som satt på Arlanda och väntade på sina flyg,fick en släng av min medkänsla. Främst dom med lite flygrädsla.
Kan inte vara kul att behöva vänta i timtals på sin golgatavandring.


Nattens dröm(funderar på att göra detta till en stående sektion,så folk förstår precis hur sjukt jag alltid drömmer);

Sammantaget så råkade jag först döda en närstående till min förra inneboende. Jag grät,var bedrövad och förstod inte hur det hade gått till.
När det ser som dystrast ut anländer exinneboendens kompis och är en riktig klippa. Förstående. Så det hela tar en vändning och vi sticker iväg på roadtrip i usa. Jag blir glatt överraskad när jag inser att vi redan befinner oss i usa och att jag därmed slipper banga pga min flygskräck.

Ja sen gullar vi i bilen medans hon kör,och vi håller på att krocka flertalet gånger. Så håller det på en stund i ett virrvarr av skräckblandad förtjusning,innan jag vaknar och är kissnödig.



Drömmar är HELT omöjliga att beskriva för någon,men ni vet hur dom kan ta på ens krafter och det borde bidra till att jag alltid är så förbannat trött. För det här är en hyfsat genomsnittlig dröm för mig,och jag minns i stort sett alltid nattens äventyr också.
Aja nu lägger vi det bakom oss och dricker kaffe istället.

9 av 14 poäng måste ses som bra men jag hade bytt ut rubbet mot en enda poäng för Djurgårn,vilket gör dagen till ett totalt misslyckande.
Var på ett bra humör,ja rentav briljant,på väg hem från pizzerian hjälpte jag en käck kvinna med att få in hennes bagage i sin portuppgång. Hon kallade mig gullig och mot min natur kände jag en samhörighet över att vara människa. Jag tror vi sthlmare(läs inflyttade bönder) har ett oförtjänt rykte om oss att inte prata med varann etc etc.
I mitt tycke balanserar vi perfekt på rätt sida gränsen om såväl korkat pratglada och osunt inåtvända. Vi har en coolness och är trevliga mot varann när det är läge för det.

I såna glada tankegångar gick jag ända fram tills slutperioden i Ängelholm började.
Sen gick något snett. Domaren gick snett. Domaren var en bögnolla som bara hockeydomare kan vara.
Han skickade mig rakt ner i avgrunden och jag trodde jag byggt upp ett bättre skydd mot motgångar som denna men tji fick jag.

Runt midnatt vaknade jag sen av en plakat pappa i telefonen. Han(och hans fru) hade hookat upp med ett par skånetjejer på krogen. Dom var i min ålder och pappa tyckte det var ett bra tillfälle att agera självutnämnd wingman åt mig som låg hemma och sov. Obegripligt.
Under tvång pratade jag sedan med en Charlotte och trots en hemsk hemsk dialekt slutade det med ett nummerbyte och en facebookaddning...

Är det så här man ska låta det vara i framtiden? Skicka ut daddy på fältet?


Nu blir det tandborstning och sen bok. Way of the peaceful warrior heter den ska tydligen förändra liv enligt en god vän. Vi får se.

En sådan här liten älskling köpte jag nyligen och har nu precis avslutat jungfruresan på mina 50 kvm. Och jag gillar den verkligen. Electrolux ergorapido heter den och borde kunna bli en bra julklapp åt er själva eller nån ni gillar.

Och nu står hon bredvid Tilde. Sånt kan få en att börja tänka vuxentankar.

En av få fördelar med att vara vaken på morgonen är att man får chansen att titta sig trött på Kristin Kaspersen.
Milf milf milf och dessutom väldigt lik en gammal "kärlek". Om 15 år torde hon vara Miss Kristin upp i dagen.
Vill minnas att jag en gång tänkte försöka göra en utförligare blogg på det här. Där tanken var att jag skulle vara Hans Fahlén. Nu när dom gått skilda vägar känns det mest lökigt att göra något sånt så jag stannar här.